Att älska möjligheter

Så var den där igen möjligheten att mingla med personerna som inte bara har insyn i utan de facto utgör en del av etablissémanget i läkemedelssverige. Det är bara att inse att praktikplatser eller sommarjobb inte kommer på silverbricka i samband med att att man skriver in sig, inte heller vid något senare tillfälle.
Apotekets monopol kommer precis som många skrivit före mig antagligen och kanske lite förhoppningsvis att försvinna men det finns lika troligt en framtid för ett Apoteket AB som har friare tyglar. Utomlands eller med fransching låter spännande, modernt och visar på nytänkande.
En avreglerad apoteksmarknad spås att antingen gå mot mer service eller lägre priser. I hopp om att det första kan föra en hård kamp med det senare ser framtiden väldigt ljus ut. Annars är den bara ljus, läkemedelsbranschen kommer med största sannolikhet se sin största förändring på länge under 2009.

Sedan var det det där med att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, timing är det visst benämnt... Jag vågar mer och mer tro på ett jobb i Sverige också när utbildningen närmar sig sitt slut. Ingen (nästan) får jobb före dess men då kommer det finnas alternativ för en del av oss:D

Det är säkerligen så att det är mycket svårare utan ett nätverk och i branschen kände jag knappast någon för ett år sedan medan jag idag är välkommen att skicka ett mail, om ett år ringer jag... Det är sådant här Andreas Dahlin beskriver klocokrent i sina krönikor, t.ex. den här om jäställd karriär. Förklaringen att många saker är svåra att uppnå är konkurrens från andra människor som vill och vågar eller jobbar lite mer. För tillfället är jag nog en av dem, ska bara försöka skärpa till mig och klara farmakologitentan om två veckor för jag vill inte plugga i augusti om jag inte måste...Åandra sidan är det inte helt fel att ligga på en filt i solen och plugga heller men så har jag lovat mig själv att inte tänka nu. Det ska gå!!