Ett nytt bloggarår för aspirerande världsmedborgare

Globaliseringen blir allt tydligare och ambitionen att vara världsmedborgare snarare än uppsalabo kommer därmed ett litet steg mot förverkligande. Funderar lite på hur man blir världsmedborgare. Kanske läser man planetens egna tidning eller räcker det att se lite filmklipp från jordens hörn.

Jag vill att världsmedborgare ska ha en positivklang och förknippas med personer med öppna sinnen för de underbara olikheterna vi har på jorden. Därmed inte sagt att det bör vara någon som försöker rädda utrotningshotade djurarter mer än någon annan eller kan prata en väldig massa språk. Jag tror det går att vara världsmedborgare i sinnet även om utbytet med omvärlden är begränsat. Ja man behöver inte resa lång över stora hav för det dessutom är flygfärder och rymdexpeditioner inte särskilt miljövänliga. Å andra sidan har även dina jeans och din mat i viss utstäckning bidragit till växthuseffekten de med.

Jag vill ut och resa, vet inte riktigt när, var, hur eller helt säkert varför men antagligen skulle det bli en upplevelse och det är bara minnena man tar med sig när man dör*.

Några andra på god väg (går det att komma fram när det är resan som är huvudsaken?) mot världsmedborgarskapet är från Jönköping (Per) via Linköping (Erik) och Stockholm (Fredrik och Tesan) till Uppsala (Andreas, Annika, Ida och Viktoria). Passa på att kika in hos dem, törs nästan lova att det ger mersmak.

*Med reservation för vilka slutsatser det går att dra vid en obduktion i framtiden.